Dja pale

Dja papale

LEKTIONA 2

Koon hi o Dewel?

Koon hi o Dewel?

1. Hoske sharass i Dewles?

O tchatcho Dewel hi ko jek, gai hallauter gerdas. Job was gar boldo, ninna nai merell lo gar (Debleskro tsiro 1:8). I latche laba, hoi hatsah an i bibla, wenna lestar (1. Timoteo 1:11). O Dewel das men o djipen, jaake hunte sharass les kokeres. — Dikh pala an Debleskro tsiro 4:11.

2. Ha hi o Dewel?

O Dewel hi i duchengro. I duchengro hi bareda ha hallauter, hoi ap i phub djiwella. Kek manush nai dikell les (Johanni 1:18; 4:24). Hoi mer nai dikah, hi i Dewleskri shinia. An kowa, hoi job gerdas, tsikerell pes menge leskro gamlepen, leskro gosewepen, ninna leskri soor. — Dikh pala an Remarja 1:20.

O fedestar drom, te brindjerass i Dewleskri shinia, hi, te traberah mer i bibla. Kote hatsah mer, hoi o Dewel khamella, ninna hoi job gar khamella. Mer dikah, ha djas job i manushentsa trul. Mer haiwah ninna, hoi an leskro shero an bud situatione trul djas. — Dikh pala an 2. Mose 34:27.

3. Hi i Dewles i lab?

O Jesus penas: “Maro dad an o bollepen, tiro lab well sharedo” (Mateo 6:9). Ninna te wenn budeda title ap leste pendlo, hi les gar budeda laba; jek lab hi leskro. An haki tchip rakerenn le leskro lab wawartchandes wri. Ap romanes penenn bud “Jehowah”, wawar penenn “Jahwe” ap leste (2. Mose 3:14, 15; Gilja 83:18). — Dikh pala an Tchatchepangre mursha 6:24.

Dran bud bible wajas o Dewleskro lab win lino. Kote, gai leskro lab tardo his, wan title ha “Rai”, ninna ha “Baro Dewel” tchindes. An ko tsiro, ha was i bibla tchindo, his o Dewleskro lab pral 7.000 koppe dre. Ha o Jesus i manushentsa rakeras, sikeras lo lenge o Dewleskro lab. — Dikh pala an Johanni 12:28.

Kate hatseh ninna o Video Hi i Dewles i lab?

4. Dikell o Jehowah ap mende?

Ha kowa dad djinell o Jehowah, gai an ko tsiro glan mende hallauter pale mishto wella.

Te dikah mer koi tseli bibacht ap mari phub, nai well menge an o shero, gai o Dewel men gar gamella. Bud penenna, job anell bibacht ap mende, te nai dikell lo, atchah mer ap leskro drom. — Dikh pala an Jakobo 1:13.

O Dewel das men tchimoni, hoi kutch hi: Hakeno nashte rodell pes kokeres win, hoi lo khamell te krell. Jaake hunte putchell pes hakeno mendar: “Khamau me kowa te krell, hoi o Dewel khamella?” (Rut 1:15, 16). Bud bibacht hi koi, fotte bud manusha o tchilatcho kooma krenna. I Jehowes dukell kowa an peskro dji, te dikell lo ko bud tchilatchepen. — Dikh pala an 1. Mose 6:5, 6.

O Jehowah hi i Dewel, gai tchatchepaha ap mende dikella. Job khamella, gai hi men i bachtelo djipen. An kek rar tsiro lell job i tseli bibacht krik. Job lell ninna kolen krik, gai koi bibacht krenna. An i lektiona 8 hatsah mer, hoske o Dewel i bibacht un o tchilatchepen an maro tsiro mukella. — Dikh pala an 2. Petro 2:9; 3:7, 13.

5. Ha nashte wah mer i Dewleskro maal?

O Jehowah dikell ap hakeneste mendar un khamell ninna, te penass leske an o mangepen hallauter, hoi ap maro dji hi (Gilja 34:18, 19; 1. Johanni 5:14). An leskro shero hi, gai khamell lo o djiestar mari doosh te bisterell. Mer te khamah ap leskro drom te atchell, haiwell job kowa. Ninna te perah, nashte dikell o Dewel latches ap mende. Jaake haiwah mer: Ninna, gai ham gar perfekt, nai well o Dewel maro maal. — Dikh pala an Jakobo 4:8; 1. Johanni 1:9.

An maro djipen hunte gamass mer tchi wawar jaake bud, ha i Jehowes. Hoske? Job das men o djipen (Marko 12:30). Tu tsikereh tiro gamlepen ap o Dewleste, te brindjereh tu les. Ninna hunte kress tu kowa, hoi job khamella. Jaake weh tu i maal lestar. — Dikh pala an 1. Timoteo 2:4; 1. Johanni 5:3.