ÄKTENSKAPET kan vara en utmaning i sig, men om en av er får en kronisk sjukdom kan pressen öka betydligt. * Sköter du om en partner med hälsoproblem? I så fall kanske du undrar: Hur ska jag klara av situationen om min partner blir sämre? Hur länge kan jag fortsätta ta hand om honom eller henne och samtidigt sköta matlagning, tvätt och förvärvsarbete? Varför känner jag mig skyldig för att jag är frisk?

Om det å andra sidan är du som är sjuk kanske du undrar: Hur ska jag kunna känna självaktning när jag inte kan dela arbetsbördan? Är min partner besviken på mig för att jag är sjuk? Kan vi inte vara lyckliga tillsammans längre?

Tråkigt nog har en del äktenskap inte klarat den press som en kronisk sjukdom innebär. Men det betyder inte att ditt äktenskap behöver misslyckas.

Många äktenskap överlever och blir faktiskt starkare trots att den ena är sjuk. Tänk till exempel på Yoshiaki och Kazuko. Yoshiaki blev totalförlamad av en ryggmärgsskada. Kazuko berättar: ”Min man behöver hjälp med allt. Jag har fått värk i nacke, axlar och armar och får nu behandlingar på en ortopedklinik. Ofta blir jag helt slut av att vårda honom.” Men trots svårigheterna säger Kazuko: ”Bandet mellan oss har bara blivit starkare.”

Vad är då hemligheten? Vad beror det på att vissa par kan vara lyckliga och nöjda med sitt äktenskap under sådana omständigheter? För det första ser de inte sjukdomen som ett angrepp bara mot den som är sjuk, utan mot dem båda som par. Om den ena blir sjuk påverkas ju båda mycket, om  än på olika sätt. Första Moseboken 2:24 visar hur nära en man och en hustru står varandra: ”En man skall lämna sin far och sin mor, och han skall hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.” Därför är det oerhört viktigt att båda samarbetar för att klara av en sådan här situation.

För det andra visar forskning att par som lyckas hålla relationen stark trots kronisk sjukdom accepterar sin situation och lär sig att anpassa sig till den. Mycket av det de gör för att klara av situationen återspeglar de tidlösa råden i Bibeln. Vi ska nu se på tre förslag.

”Bättre två än en”, sägs det i Predikaren 4:9. Varför är det så? Vers 10 förklarar: ”Om de faller, kan den ene resa upp den andre.” (Svenska Folkbibeln) Brukar du ”resa upp” din partner genom att tala om hur mycket du uppskattar honom eller henne?

Finns det något ni skulle kunna göra för att hjälpa varandra praktiskt? Yong, vars fru är delvis förlamad, säger: ”Jag försöker alltid vara omtänksam mot min fru. När jag är törstig tänker jag på att hon kanske också är det. Om jag känner för att gå ut en stund frågar jag om hon vill följa med. Vi delar på smärtan och uthärdar situationen tillsammans.”

Om det i stället är du som blir omhändertagen av din partner, finns det då något du kan göra själv utan att riskera hälsan? Det kan göra det lättare för honom eller henne att fortsätta att ta hand om dig, och dessutom kan du få starkare självkänsla.

Men ta inte för givet att du vet hur du bäst kan visa omtanke om din partner. Fråga i stället vad som skulle betyda mest för honom eller henne. Nancy, som nämndes i inledningen, berättade till sist för sin man hur det kändes att inte veta något om ekonomin. Nu anstränger han sig för att hålla henne informerad.

”För allt finns det en bestämd tid”, skrev den vise kung Salomo. (Predikaren 3:1) Men det kanske verkar omöjligt att följa ett balanserat schema, eftersom en kronisk sjukdom lätt vänder upp och ner på alla rutiner. Vad kan ni göra för att försöka få åtminstone lite balans i tillvaron?

Ni kanske kan se till att då och då ta en ”time out” från sjukdomen. Finns det något ni gjorde tidigare som ni fortfarande skulle kunna göra tillsammans? Vilka nya aktiviteter skulle ni annars kunna pröva? Ni kanske kan göra något så enkelt som att läsa tillsammans eller något så svårt som att lära er ett nytt språk. Om ni ser till att inte hela livet kretsar kring sjukdomen svetsas ni samman ännu mer och blir lyckligare.

En annan hjälp att behålla balansen är att umgås med andra. Bibeln säger i Ordspråksboken 18:1: ”Den som isolerar sig söker bara tillfredsställa sitt eget själviska begär; han går till storms mot all praktisk vishet.” Lade du märke till att det kan påverka sinnet negativt att man isolerar sig? Om man i stället umgås regelbundet med andra kan man bli gladare och få perspektiv på saker och ting. Varför inte ta och bjuda hem någon snart?

 Ibland kan det vara svårt för den som är frisk att hitta en bra balans. En del tar på sig för mycket arbete, sliter sakta ut sig och riskerar sin egen hälsa. Det kanske slutar med att de inte orkar ta hand om sin älskade partner längre. Så om du har en partner som behöver vård, glöm då inte dina egna behov. Planera in tid då du kan ta det lugnt och hämta nya krafter. * En del känner att de mår bättre om de får prata av sig ibland med en nära vän av samma kön.

Bibeln varnar: ”Säg inte: ’Varför var det bättre förr?’” (Predikaren 7:11, Bibel 2000 [vers 10, NV]) Akta dig med andra ord för att tänka på hur livet skulle ha kunnat vara. Kom ihåg att all lycka i den här världen är begränsad. Hemligheten är att acceptera sin situation och göra det bästa av den.

Vad kan hjälpa er att göra det? Prata om sådant ni har att vara tacksamma för. Gläd er även åt små förbättringar av hälsan. Tänk ut saker ni kan se fram emot, och sätt upp rimliga mål tillsammans.

Ett gift par, Shoji och Akiko, har tillämpat de här råden med gott resultat. Akiko lider av fibromyalgi, och de har därför blivit tvungna att lämna ett förordnande som kristna heltidstjänare. Har de känt sig besvikna? Naturligtvis. Men Shoji ger rådet: ”Gå inte ner er genom att tänka på sådant ni inte kan göra längre. Tänk positivt. Även om ni hoppas kunna leva ett normalt liv igen, så försök inrikta er på det liv ni har nu och acceptera det som det är. För mig innebär det att jag koncentrerar mig på min fru och på att hjälpa henne.” Sådana praktiska råd kan hjälpa dig också ifall din partner lider av en långvarig sjukdom.