Skip to content

Skip to table of contents

Oinsá Ita bele kontrola Ita-nia an kona-ba hemu tua?

Oinsá Ita bele kontrola Ita-nia an kona-ba hemu tua?

 Ema balu hemu tua barak bainhira sira sente estrese, mesamesak ka baruk. Ita komesa hemu tua barak liu fali baibain ka lae? Se nuneʼe, oinsá atu Ita la hemu tua demais ka la sai atan ba tua? Haree toʼok informasaun no sujestaun balu neʼebé bele ajuda Ita atu kontrola an kona-ba tua.

 La hemu tua demais katak sá?

 Bíblia nia matadalan: “Keta ransu hamutuk ho ema neʼebé hemu tua demais.”—Provérbios 23:20, nota.

 Hanoin toʼok: Bíblia la bandu ita atu hemu tua. (Eclesiastes 9:7) Maski nuneʼe, importante atu hatene diferensa entre hemu tua ho kontrola an, hemu tua demais no hemu lanu. (Lucas 21:34; Éfeso 5:18; Tito 2:3) Maski karik Ita la lanu, maibé hemu tua demais bele halo Ita foti desizaun sala no aat, estraga Ita-nia saúde no mós estraga Ita-nia relasaun diʼak ho ema seluk.—Provérbios 23:29, 30.

 Autoridade barak rekoñese diferensa entre la hemu tua demais no hemu tua barak liu. Sira kalkula neʼe liuhusi tua hira mak ema ida bele hemu loroloron no ema neʼe hemu tua ba loron hira durante semana ida. a Maibé, tua afeta ema ida-idak iha dalan neʼebé la hanesan, no dala ruma diʼak ba ema ida atu la hemu tua ida. Organização Saúde Mundiál hatete:

 “Dala ruma, hemu tua kopu ida ka rua mós barak ona—porezemplu:

  •   Kuandu lori karreta ka halo serbisu neʼebé uza mákina.

  •   Kuandu isin-rua ka fó-susu bebé.

  •   Kuandu hemu ai-moruk ruma.

  •   Se Ita iha moras ruma.

  •   Se Ita labele kontrola an kona-ba tua.”

 Sinál sira neʼebé hatudu katak Ita hemu tua demais

 Bíblia nia matadalan: “Mai ita haree didiʼak no hanoin kleʼan kona-ba ita-nia hahalok sira.”—Lamentasaun 3:40.

 Hanoin toʼok: Ita bele proteje Ita-nia an husi rezultadu aat neʼebé mosu tanba hemu tua, se Ita ezamina beibeik Ita-nia toman atu hemu tua no halo mudansa se presiza. Hanoin kona-ba sinál sira tuirmai neʼe neʼebé bele hatudu katak Ita la kontrola an ona kona-ba hemu tua.

  •   Ita hemu tua atu bele sente kontente. Ita sente katak Ita presiza hemu tua atu bele sente kmaan, bele ransu ho ema, ka bele sente kontente. Ita hemu tua atu bele tahan Ita-nia problema.

  •   Ita hemu tua barak liu fali uluk. Ita hemu tua beibeik no hemu barak liután. Ita hemu tua neʼebé forte liután, tanba se Ita hemu tua tuir buat neʼebé uluk Ita halo, Ita labele sente impaktu ruma.

  •   Bainhira hemu tua, Ita hamosu problema iha uma-laran no mós serbisu-fatin. Porezemplu, Ita gasta osan barak atu sosa tua, maski tuir loloos Ita la biban atu sosa ida-neʼe.

  •   Depois hemu tiha tua, Ita halo buat sira neʼebé perigu ba Ita-nia an no mós ba ema seluk, hanesan lori transporte, nani ka halaʼo serbisu ho mákina.

  •   Ema seluk hatete katak Ita-nia toman atu hemu tua mak demais liu ona. Bainhira sira fó sai sira-nia hanoin, Ita koko atu defende an. Ita koko atu subar Ita-nia toman atu hemu tua husi ema seluk, ka Ita bosok kona-ba tua hira mak Ita hemu.

  •   Susar ba Ita atu para hemu tua. Ita hakaʼas an atu hamenus tua neʼebé Ita hemu ka para atu hemu, maibé la susesu.

 Sujestaun lima neʼebé bele ajuda Ita atu kontrola tua hira mak Ita hemu

 1. Halo planu nanis.

 Bíblia nia matadalan: “Ema badinas nia planu sei hetan duni susesu.”—Provérbios 21:5.

 Koko ida-neʼe: Deside loron saida mak Ita hakarak hemu tua iha semana ida. Tau limite ba tua hira mak Ita sei hemu iha loron sira-neʼe. Hili loron rua ka liu semana-semana atu la hemu tua.

 Organizasaun ida iha rai-Bretaña neʼebé hanorin kona-ba tua hatete: “Bainhira ita deside atu la hemu tua beibeik durante loron ruma semana-semana, neʼe sei ajuda ita atu la sai atan ba tua.”

 2. Kumpre Ita-nia planu.

 Bíblia nia matadalan: “Halo hotu bá buat neʼebé imi hahú.”—2 Korinto 8:11.

 Koko ida-neʼe: Buka-hatene tamañu ka kopu standar ba tua mak boot hanesan saida atu nuneʼe Ita bele sura loloos tua hira mak Ita hemu. Sosa hemu neʼebé laʼós tua no diʼak ba saúde, no tau ida-neʼe iha fatin neʼebé fasil ba Ita atu haree.

 Organizasaun ida iha Estadus Unidus neʼebé estuda kona-ba hemu tua demais hatete: “Halo mudansa kiʼik bele lori rezultadu neʼebé diʼak hodi hamenus risku neʼebé iha ligasaun ho tua.”

 3. Kaer metin ba Ita-nia desizaun.

 Bíblia nia matadalan: “Se imi dehan ‘Sin’, tenkesér sin, no ‘Lae’, tenkesér lae.”—Tiago 5:12.

 Koko ida-neʼe: Prepara Ita-nia an atu hatete “Lae” ho respeitu bainhira ema ruma oferese tua ba Ita, neʼebé bele xoke malu ho Ita-nia planu.

 Organizasaun ida iha Estadus Unidus neʼebé estuda kona-ba hemu tua demais hatete: “Bainhira ita sai toman liután atu hatete lae bainhira ema oferese tua, neʼe sei ajuda ita la monu ba toman atu hemu tua demais.”

 4. Fokus ba benefísiu husi Ita-nia desizaun.

 Bíblia nia matadalan: “Buat ida nia rohan mak diʼak liu duké foin hahú.”—Eclesiastes 7:8.

 Koko ida-neʼe: Hakerek lista kona-ba tanbasá Ita hakarak kontrola tua hira mak Ita hemu. Hakerek mós razaun sira hanesan hakarak toba ho didiʼak, iha saúde diʼak, poupa osan, no mós hakarak iha relasaun diʼak ho ema seluk. Se Ita fó sai Ita-nia desizaun neʼe ba ema seluk, tau fokus no koʼalia liuliu kona-ba benefísiu sira duké susar sira neʼebé Ita hasoru.

 5. Buka ajuda husi Maromak.

 Bíblia nia matadalan: “Iha situasaun hotu haʼu hetan forsa liuhusi nia neʼebé fó kbiit mai haʼu.”—Filipe 4:13.

 Koko ida-neʼe: Se Ita hanoin barak kona-ba Ita-nia toman atu hemu tua, halo orasaun ba Maromak atu husu ajuda. Husu nia atu fó kbiit ba Ita hodi Ita bele tahan no kontrola an. b No buka tempu atu bele lee matadalan sira husi ninia Liafuan, Bíblia. Se Ita sempre sadere ba Jeová, Ita bele kontrola Ita-nia toman kona-ba tua ho susesu.

a Porezemplu, Departamentu Saúde no Serbisu Umanitáriu iha Estadus Unidus esplika katak hemu tua barak liu mak inklui: “Ba feto sira, hemu tua liu kopu haat iha loron ida ka liu kopu ualu iha semana ida. Ba mane sira, hemu tua liu kopu lima iha loron ida ka liu kopu 15 iha semana ida.” Tamañu standar ba tua ka kopu standar iha nasaun ida-idak la hanesan. Tan neʼe, husu ba doutór kona-ba Ita bele hemu tua toʼo barak oinsá no tua hira mak Ita-nia isin bele tolera.

b Se Ita susar tebes atu kontrola tua hira mak Ita hemu, karik Ita mós bele buka ajuda husi doutór.