Ändra sinne: Det grekiska ord som används här syftar på att ändra tänkesätt, inställning eller inriktning. I det här sammanhanget handlar det om en persons förhållande till Gud. (Se studienoter till Mt 3:8, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

Handla i så fall på ett sätt som visar att ni har ändrat er: Eller ”Frambringa i så fall frukt som motsvarar sinnesändringen”. Detta syftar på handlingar och andra synliga bevis som gjorde det uppenbart att de som lyssnade på Johannes hade ändrat tänkesätt och inställning. (Lu 3:8; Apg 26:20; se studienoter till Mt 3:2, 11 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

ångra er och vänd om: Det grekiska ordet metanoẹō, ”ångra”, betyder ordagrant ”ändra sinne” och syftar på en förändring av tänkesätt, inställning eller inriktning. I det här sammanhanget innefattade ångern att en person ville reparera eller återställa sitt förhållande till Gud. En syndare som verkligen ändrar sinne känner djup ånger över sitt felaktiga handlingssätt och är besluten att inte upprepa sin synd. (2Kor 7:10, 11; se studienoter till Mt 3:2, 8.) Verklig sinnesändring får dessutom en syndare att ”vända om”, dvs. att överge sitt felaktiga handlingssätt och slå in på en väg som Jehova tycker om. På både hebreiska och grekiska betyder verben för ”vända om” (hebreiska: shuv; grekiska: strẹfō; epistrẹfō) bokstavligen ”komma tillbaka”, ”återvända”, ”gå hem”. (1Mo 18:10; 50:14; Rut 1:6; Lu 17:31) Men när de används i en positiv, andlig bemärkelse kan de syfta på att man vänder tillbaka till Gud från att ha varit inne på fel väg. (1Ku 8:33; Hes 33:11; se studienoter till Apg 15:3; 26:20.)

ångra sig: Det grekiska ord som används här kan ordagrant återges med ”ändra sinne”. Det syftar på en förändring av tänkesätt, inställning eller inriktning. I det här sammanhanget är uppmaningen att ”ångra sig” förknippad med uttrycket och vända om till Gud och har alltså att göra med en människas förhållande till Gud. De som verkligen ångrar sig måste göra gärningar som motsvarar ångern. De visar alltså genom sitt sätt att leva och uppföra sig att de verkligen har ångrat sig och ändrat inställning. (Se studienoter till Mt 3:2, 8; Lu 3:8 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

mildhet: Eller ”självbehärskning”, ”tolerans”, ”fördragsamhet”. Det grekiska substantivet anochẹ̄ förekommer bara här och i Rom 3:25 i de kristna grekiska skrifterna. Det betyder ordagrant ”det att hålla tillbaka” och kan också återges med ”återhållsamhet”. Ett besläktat grekiskt verb förekommer i flera verser, och i samband med svåra situationer återges det med ”stå ut med”, ”uthärda tålmodigt” eller ”ha överseende med”. (Mt 17:17; 1Kor 4:12; Ef 4:2) Verbet används också i den grekiska Septuaginta-översättningen om att Jehova behärskar sig eller håller sig tillbaka. (Jes 42:14; 64:12; LXX) Under hela mänsklighetens historia har Gud visat enastående omtanke, mildhet och tålamod genom att stå ut med att hans namn smädats, att hans son torterats och dödats och att hans lojala tjänare behandlats illa. Gud visar dessa egenskaper eftersom han ”vill hjälpa ... [människor] att vända om”. Detta är något aposteln Petrus också lyfte fram. (2Pe 3:9)

att vända om: Ordagrant ”till sinnesändring”. I Bibeln syftar det här ordet på att man ändrar inställning och är bedrövad över en tidigare livsstil, orätta handlingar eller något man underlåtit att göra. I det här sammanhanget syftar det på en människas önskan att få eller återfå ett bra förhållande till Gud. Äkta ånger leder till att man ändrar sitt handlingssätt. (Se studienoter till Mt 3:2, 8; Apg 3:19; 26:20 och Ordförklaringar under ”Ånger”.)

Varje människa: Eller ”Varje människosjäl”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

grekerna: Under det första århundradet v.t. behövde det grekiska ordet Hẹllēn (som betyder ”grek”) inte bara syfta på sådana som var födda i Grekland eller som hade grekisk härkomst. När Paulus här talar om alla som har tro och nämner ”grekerna” tillsammans med ”judarna” använder han tydligtvis ordet ”greker” i en bredare betydelse om alla icke-judiska folk. (Rom 2:9, 10; 3:9; 10:12; 1Kor 10:32; 12:13) Detta berodde utan tvekan på att det grekiska språket och den grekiska kulturen hade så stort inflytande i hela romarriket.

greken: Syftar här på icke-judar i allmänhet. (Se studienot till Rom 1:16.)

inte är partisk: Eller ”inte gör skillnad på människor”. Det grekiska uttrycket för ”inte är partisk” kan ordagrant återges med ”inte är en som tar emot ansikten”. Gud är opartisk, och han dömer därför inte efter det yttre. Etnisk tillhörighet, nationalitet, social ställning eller andra yttre faktorer betyder ingenting för honom. Att efterlikna Guds opartiskhet innebär att fokusera på en människas personlighet och egenskaper, särskilt egenskaper som återspeglar vår opartiske skapare, i stället för att döma henne efter det yttre.

Gud är inte partisk: Eller ”Gud gör inte skillnad på människor”. Det grekiska ordet för ”partisk” (prosōpolēmpsịa) kan ordagrant återges med ”det att ta emot ansikten”. (Läs mer om ett besläktat ord i studienoten till Apg 10:34.) Det här ordet kan härledas från det hebreiska uttrycket nasạ’ panịm, som ordagrant betyder ”lyfta upp ansiktet” och som i 3Mo 19:15 har återgetts med ”ta parti”. Ett österländskt sätt att hälsa på en överordnad var att böja sig ner och vända ansiktet mot marken. Den andre visade då att han erkände och tog emot den som böjde sig ner genom att lyfta upp ansiktet på honom. Uttrycket kom med tiden att användas i nedsättande betydelse om partiskhet, därför att korrumperade människor missbrukade det här sättet att hälsa för att särbehandla vissa. Det Paulus vill säga är att Gud inte favoriserar, att han inte lyfter upp ansiktet på vissa men inte på andra. Han gör ingen skillnad på judar och greker. Det här är ett återkommande tema i de brev Paulus skrev. (Ef 6:9)

lagen och profeterna: ”Lagen” syftar på de fem Moseböckerna. ”Profeterna” syftar på de profetiska böckerna i de hebreiska skrifterna. Men när de här uttrycken används tillsammans kan det beteckna alla böcker i de hebreiska skrifterna. (Mt 7:12; 22:40; Lu 16:16)

i er lag: Detta syftar på de hebreiska skrifterna som helhet, inte bara på Moses lag. Citatet som följer är hämtat från Ps 82:6. Ordet ”lag” används i samma betydelse i Joh 12:34; 15:25.

Andens lag ... syndens och dödens lag: I det här sammanhanget syftar ordet ”lag” inte på en specifik lag eller regel, till exempel på en lag i den mosaiska lagen. Här används det i stället i bredare bemärkelse om en princip som styr en människas handlingar, en stark kraft som likt en lag får en människa att handla på ett visst sätt. (Se studienot till Rom 2:12.) Paulus ställer två lagar i kontrast till varandra. Den ena, Guds andes lag, eller starka påverkan, leder till liv. Den andra, det ofullkomliga köttets lag, eller starka påverkan, leder till synd och död. Självklart känner alla Adams avkomlingar att ”syndens lag” påverkar dem i felaktig riktning. (Rom 7:23) Men de kan välja att följa Guds andes lag, och inte sina ofullkomliga begär, så att deras handlingar påverkas i positiv riktning. (Rom 7:21–25)

är underställda lagen ... enligt lagen: Det här är de två första gångerna som det grekiska ordet för ”lag” (nọmos) förekommer i Paulus brev till romarna. Uttrycken utan att vara underställda lagen och utan lagen i den här versen är återgivningar av det grekiska ordet anọmōs. När ordet ”lag” förekommer i Romarbrevet syftar det oftast på Moses lag, och det gör det även i det här sammanhanget. I de kristna grekiska skrifterna kan ordet ”lag” syfta på 1) en enskild eller särskild lag, 2) den lag som Gud gav genom Mose, 3) alla de inspirerade hebreiska skrifterna eller delar av dem eller 4) en vägledande princip. (Se studienoter till Mt 5:17; Joh 10:34; Rom 8:2.)

samvete: Det grekiska ordet syneidēsis är sammansatt av syn (med) och eidēsis (kunskap, vetande). Det betyder alltså ordagrant ”samvetande”, ”med-vetande”, ”det att veta med sig något”. Paulus förklarar här att även människor som inte känner till något om Guds lagar har ett samvete, dvs. förmågan att granska sig själv och bedöma sitt handlingssätt. Men för att kunna bedöma saker och ting på ett korrekt sätt behöver samvetet vara övat enligt Bibeln och lyhört för vad som är Guds vilja. Bibeln visar att inte alla har ett samvete som fungerar som det ska. Man kan ha ett svagt samvete (1Kor 8:12), ett brännmärkt samvete (1Ti 4:2) eller ett orent samvete (Tit 1:15). Paulus beskrev hur hans samvete fungerade när han sa: ”Mitt samvete bekräftar med hjälp av helig ande ...” (Rom 9:1) Paulus mål var att ”ha ett rent samvete inför Gud och människor”. (Apg 24:16)

undervisad: Det grekiska verbet katēchẹō betyder ordagrant ”låta ljuda ner”, och det kan rymma tanken på muntlig undervisning. När någon får höra sanningarna i Guds ord upprepade gånger och de sjunker ner i hans sinne och hjärta, blir han kvalificerad att undervisa andra. (Jämför Gal 6:6, där samma grekiska ord förekommer två gånger.)

undervisad: Eller ”muntligt undervisad”. Det grekiska verbet katēchẹō betyder ordagrant ”låta ljuda ner”, och det kan rymma tanken på muntlig undervisning. (Se studienot till Apg 18:25.)

små barn: I det här sammanhanget kan uttrycket syfta på människor som behöver växa till i kunskap, förstånd och mogenhet.

strukturen: Det grekiska ordet mọrfōsis, som här återges med ”struktur”, förmedlar tanken på en form, skiss eller kontur. I det här sammanhanget syftar det tydligtvis på den grundläggande kunskap och sanning som Moses lag innehöll. Lagen innehöll bara huvuddragen, eller strukturen, när det gällde Gud, hans vilja och hans avsikt. Det skulle spridas mer ljus över allt detta längre fram, när Jesus kom. (Joh 1:17) Men trogna judar kunde lära känna Jehova och hans rättfärdiga handlingssätt genom att begrunda principerna som lagen innehöll. Detta gav judarna en fördel framför andra folk under flera hundra år. (5Mo 4:8; Ps 147:19, 20) Även om Moses lag bara innehöll en ”struktur” var den nödvändig för att helt och fullt kunna förstå Jehova och hans avsikter.

sexuell omoral: Det grekiska ordet porneia är ett övergripande begrepp som omfattar allt sexuellt umgänge som är otillåtet enligt Bibeln. Det innefattar otrohet, prostitution, sex mellan ogifta personer, homosexuella handlingar och sex med djur. (Se Ordförklaringar.)

begå äktenskapsbrott: Eller ”vara otrogen mot sin äktenskapspartner”. I Bibeln syftar äktenskapsbrott på att en gift man eller kvinna frivilligt har sex med en annan person än sin äktenskapspartner. (Jämför studienot till Mt 5:32, där uttrycket ”sexuell omoral” behandlas, som är en återgivning av det grekiska ordet porneia, och studienot till Mk 10:11.)

begår äktenskapsbrott mot henne: Jesus tar här avstånd från den utbredda rabbinska läran att en man fick ”skilja sig från sin hustru av vilken anledning som helst”. (Mt 19:3, 9) Att en man kunde begå äktenskapsbrott mot sin hustru var en helt främmande tanke för de flesta judar. Deras rabbier lärde att en man aldrig kunde begå äktenskapsbrott mot sin hustru. Det var bara en kvinna som kunde vara otrogen. Jesus gav mannen och kvinnan samma moraliska förpliktelser, och på så sätt gav han också kvinnan värdighet och höjde hennes status.

Omskärelse: Moses lag krävde att män som tillbad Jehova skulle omskäras. (3Mo 12:2, 3; se Ordförklaringar.) Utlänningar var också tvungna att omskäras innan de fick äta påskmåltiden. (2Mo 12:43–49) Men år 49 v.t., bara sju år innan Paulus skrev Romarbrevet, hade den styrande kretsen i Jerusalem kommit fram till att icke-judar som tog emot de goda nyheterna inte behövde omskäras och följa den judiska lagen. (Apg 15:1, 2, 28, 29) När Paulus skrev Romarbrevet understödde han detta inspirerade beslut, och under den heliga andens ledning förklarade han saken ytterligare i den här versen och de verser som följer. Inte ens under lagförbundet räckte det med att omskära sig; man var också tvungen att följa lagen. (3Mo 18:5; 5Mo 30:16; Jer 9:25; se studienot till Rom 2:29.)

hjärtat ... omskuret: Begreppet ”omskärelse” används bildligt i både de hebreiska och de kristna grekiska skrifterna. (Se Ordförklaringar under ”Omskärelse”.) Gud krävde att även israeliter som redan var omskurna i bokstavlig bemärkelse fick sitt symboliska hjärta omskuret. Enligt en ordagrann översättning av 5Mo 10:16 och 30:6 (se fotnoter) sa Mose till Israel: ”Ni ska omskära förhuden på era hjärtan”, och: ”Jehova, din Gud, ska omskära ditt hjärta och dina efterkommandes hjärta.” Jeremia påminde de trotsiga israeliterna på sin tid om att de skulle göra detta. (Jer 4:4) Att ”omskära hjärtat” innebär att ”rena” det genom att avlägsna sådant som gör hjärtat oemottagligt, dvs. tankar, känslor eller motiv som Jehova inte godkänner och som är orena i hans ögon. På samma sätt sägs det att öron som inte är mottagliga eller lyhörda för vägledning från Jehova är oomskurna. (Jer 6:10, fotnot; se studienot till Apg 7:51.)

jude ... omskärelsen: Paulus använder här uttrycken bildligt för att visa att det inte spelar någon roll vilken nationalitet eller härkomst medlemmarna i den kristna församlingen har. (Se Ordförklaringar under ”Jude”; ”Omskärelse”.)

jude: Det grekiska ordet Ioudaios motsvarar det hebreiska ordet Jehudhị, som betyder ”från (tillhörande) Juda” och brukar återges med ”jude”, ”judisk” i de hebreiska skrifterna. Särskilt efter den judiska landsflykten blev ordet ”jude” synonymt med en medlem av Israels nation. (Se Ordförklaringar under ”Jude”.) I 1Mo 29:35 förbinds namnet Juda med det hebreiska verb som har återgetts med ”prisa”, så namnet anses betyda ”prisad”, ”föremål för lovprisning”. En del menar att Paulus skapade en ordlek baserad på innebörden i det hebreiska ordet för ”jude”, ”Juda”. Han kan ha gjort det för att visa att en äkta ”jude” får sitt beröm, eller sin lovprisning, av Gud för att han har ett omskuret hjärta och tjänar honom med rena motiv. (Se studienot till hjärtat ... omskuret i den här versen.) Paulus säger att Guds godkännande, som är det största beröm en människa kan få, ges opartiskt, oberoende av en människas fysiska härkomst. De kristna under det första århundradet var andliga judar och medlemmar av ”Guds Israel”. (Gal 6:16)

hjärtat ... omskuret: Begreppet ”omskärelse” används bildligt i både de hebreiska och de kristna grekiska skrifterna. (Se Ordförklaringar under ”Omskärelse”.) Gud krävde att även israeliter som redan var omskurna i bokstavlig bemärkelse fick sitt symboliska hjärta omskuret. Enligt en ordagrann översättning av 5Mo 10:16 och 30:6 (se fotnoter) sa Mose till Israel: ”Ni ska omskära förhuden på era hjärtan”, och: ”Jehova, din Gud, ska omskära ditt hjärta och dina efterkommandes hjärta.” Jeremia påminde de trotsiga israeliterna på sin tid om att de skulle göra detta. (Jer 4:4) Att ”omskära hjärtat” innebär att ”rena” det genom att avlägsna sådant som gör hjärtat oemottagligt, dvs. tankar, känslor eller motiv som Jehova inte godkänner och som är orena i hans ögon. På samma sätt sägs det att öron som inte är mottagliga eller lyhörda för vägledning från Jehova är oomskurna. (Jer 6:10, fotnot; se studienot till Apg 7:51.)

stänger era hjärtan och sluter era öron: Ordagrant ”har oomskurna hjärtan och öron”. Detta bildliga uttryck för att vara envis och oemottaglig har sin bakgrund i de hebreiska skrifterna. (3Mo 26:41, fotnot; Jer 9:25, 26; Hes 44:7, 9) I Jer 6:10 har det ordagranna uttrycket ”deras öra är oomskuret” (fotnot) översatts med ”deras öron är tillslutna”. Hjärtan och öron som inte är mottagliga eller lyhörda för vägledning från Gud kallas alltså oomskurna.