År 1949 flyttade min pappa från Tyskland till Australien. Han sökte jobb inom gruv- och kraftindustrin och bosatte sig ute på landsbygden i delstaten Victoria. Där gifte han sig med min mamma, och sedan föddes jag 1953.

Efter några år började mamma studera Bibeln med Jehovas vittnen, så Bibeln finns med bland mina tidigaste minnen. Men pappa hatade allt som hade med religion att göra. Han var våldsam och hotfull, och mamma var livrädd för honom. Men hon fortsatte att studera Bibeln i hemlighet, och hon älskade det hon fick lära sig. När pappa inte var hemma brukade hon berätta för mig och min lillasyster om Bibeln. Hon lärde oss att vi kunde se fram emot en bättre värld och att vi kunde få ett lyckligt liv om vi följde Bibelns moralnormer. (Psalm 37:10, 29; Jesaja 48:17)

När jag var 18 flyttade jag hemifrån för att pappa var så våldsam. Jag trodde på det mamma hade lärt mig. Men jag hade ingen riktig uppskattning för det och levde därför inte efter det. Jag fick jobb som elektriker inom gruvindustrin. När jag var 20 gifte jag mig, och tre år senare fick vi vår första dotter. Vid den tiden tog jag mig en riktig funderare på vad som verkligen betydde något i livet. Jag visste att Bibeln kunde förbättra vårt familjeliv, och därför började jag studera med ett Jehovas vittne. Men min fru hatade vittnena. Så en dag när jag kom hem från ett möte på Rikets sal gav hon mig ett ultimatum – sluta studera Bibeln eller packa väskan och dra. Jag klarade inte av att stå på mig, så jag gav efter för hennes krav och klippte alla band med vittnena. Det var ett beslut som jag senare kom att ångra.

En dag visade mina arbetskompisar porrbilder för mig. Jag blev fascinerad och äcklad på samma gång, och jag fick väldigt dåligt samvete efteråt. Jag visste att Bibeln fördömde det och tänkte att Gud definitivt skulle straffa mig. Men ju mer jag tittade på porr, desto mer avtrubbad blev jag. Med tiden blev jag helt beroende av det.

Under de 20 år som följde kom jag bara längre och längre bort från de moralnormer som mamma hade lärt mig. Det jag matade sinnet med påverkade hela mitt sätt att vara. Jag hade ett vulgärt språk, tyckte om att dra fräckisar och hade en  väldigt störd syn på sex. Jag bodde med min fru, men hade flera andra kvinnor vid sidan om. En dag när jag tittade mig i spegeln insåg jag hur mycket jag hatade mig själv. Min självrespekt var som bortblåst, och det enda som fanns kvar var självförakt.

Mitt äktenskap gick i kras, och mitt liv låg i spillror. Då bad jag till Jehova från djupet av mitt hjärta. Efter ett uppehåll på ungefär två decennier började jag studera Bibeln igen. Vid det här laget hade pappa dött, och mamma hade blivit ett Jehovas vittne.

Det liv jag levde var ljusår ifrån det liv jag kunde ha haft om jag hade följt Bibelns normer. Jag ville få den sinnesfrid som Bibeln talar om. Det var dags att skärpa sig. Jag behövde arbeta bort mitt fula språk och hemska humör. Och jag bestämde mig för att sluta dricka för mycket, leva omoraliskt, spela om pengar och stjäla från min chef.

Mina arbetskompisar förstod inte alls varför jag ville göra sådana här drastiska förändringar. De psykade mig i tre år och försökte få mig att falla tillbaka i gamla hjulspår. Ibland fick jag återfall. När jag tappade humöret eller råkade spotta ut något fult ord sa de hånfullt: ”Nu känner vi minsann igen vår gamle Joe!” Sådana ord sved, och ofta kände jag mig helt misslyckad.

På jobbet fullkomligt florerade det med porr, både elektroniskt och i pappersform. Mina kolleger brukade skicka bilder till varandra, precis som jag gjorde förut. Jag försökte bli fri från mitt beroende, men det var som att de till varje pris ville få mig att trilla dit igen. Jag behövde hjälp, så jag vände mig till den som studerade med mig och berättade vad jag kände. Han lyssnade tålmodigt och visade mig några bibelverser som kunde hjälpa mig att fortsätta kampen mot mitt missbruk. Han påminde mig också om att fortsätta be till Jehova om hjälp. (Psalm 119:37)

En dag samlade jag ihop mina kolleger och sa åt dem att ge var sin öl till två killar som alla visste hade problem med spriten. Hela arbetslaget protesterade och sa: ”Det kan vi ju inte göra! De har ju ett missbruk att kämpa mot.” Då svarade jag: ”Exakt, och det har jag också.” Från den dagen var det ingen som försökte pressa mig längre, utan alla verkade förstå att jag inte tog lätt på mitt porrmissbruk.

Med Jehovas hjälp kunde jag med tiden ta mig ur missbruket. Och 1999 döpte jag mig och blev ett Jehovas vittne. Jag är så tacksam över att jag fick en andra chans och nu har ett lyckligt liv.

I dag förstår jag varför Jehova hatar det jag så länge älskade. Precis som en kärleksfull förälder ville han skydda mig från alla de problem som pornografi för med sig. Jag kan skriva under på att Ordspråksboken 3:5, 6 stämmer. Där står det: ”Förtrösta på Jehova av hela ditt hjärta och stöd dig inte på ditt eget förstånd. Tänk på honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar raka.” Moralnormerna i Bibeln är ett fantastiskt skydd och även det bästa receptet på framgång. (Psalm 1:1–3)

I dag lever jag ett moraliskt rent liv. Förut hatade jag mig själv, men nu har jag självaktning och inre frid. Jehova har förlåtit mig, och jag känner hans stöd. År 2000 gifte jag mig med en underbar kvinna som heter Karolin. Hon älskar Jehova lika mycket som jag gör, och vi har det lugnt och skönt hemma. Vi är så tacksamma över att vi som Jehovas vittnen får tillhöra en internationell familj som präglas av kärlek och hög moral.