KOLOSSERNA 1:10 ”leva värdigt Jehova”

Kingdom Interlinear: ”vandra värdigt Herren”

SKÄL: Sammanhanget visar att ”Herren” här avser Jehova Gud. I slutet av versen talar Paulus om ”den sanna kunskapen om Gud”, och i vers 12 nämner han ”Fadern”. Paulus använder ett liknande uttryck i 1 Thessalonikerna 2:12, där han säger att han ville att hans medtroende skulle ”fortsätta vandra på ett sätt som är värdigt Gud”. Paulus formulering har dessutom en koppling till de hebreiska skrifterna. I 2 Kungaboken 20:3 säger Hiskia: ”Jag ber dig, Jehova, snälla, glöm inte att jag har tjänat [ordagrant ”vandrat framför”] dig troget av hela mitt hjärta.” I de hebreiska skrifterna är det vanligt att sådana uttryck som att ”vandra på hans vägar” används tillsammans med Guds namn. (5 Moseboken 8:6; 10:12; 1 Kungaboken 2:3; Psalm 128:1) En del bibelkännare har dessutom fört fram tanken att Paulus uttryckssätt påminner om avsnitt i Ordspråksboken. (Ordspråksboken 4:4–6, 12–14) Så sammanhanget, den liknande ordalydelsen i 1 Thessalonikerna 2:12 samt kopplingen till de hebreiska skrifterna ger goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• En handbok för bibelöversättare säger så här om uttrycket som återgetts med ”värdigt Jehova”: ”Det vill säga på ett sätt som krävs med tanke på att de är Herrens folk (se ’vandra ... värdigt Gud’ i 1 Thess[alonikerna] 2:12).” Det förklaras vidare angående nästa uttryck, ”glädja honom i allt”: ”Man kan översätta den senare delen av första meningen i vers 10 med ’kommer alltid att göra det som gör Gud glad’.” (A Handbook on Paul’s Letters to the Colossians and to Philemon av Robert G. Bratcher och Eugene A. Nida, 1977, sidan 16; kursiverat av oss)

• ”Aposteln och de som är med honom ber att kolosserna ska ’vandra’ (jfr 1 Mos[eboken] 5:22, 24; 6:9, osv.), eller uppföra sig, på ett sätt som är i harmoni med det ansvar som deras nya förhållande till Gud innebär och med de välsignelser som detta nya förhållande ger. Detta sätt att leva får inte innefatta något halvhjärtat. Tvärtom måste det vara till (hans) fullständiga glädje ..., en medveten ansträngning att vara Gud till lags i allt (jfr 1 Kor[inthierna] 10:31; 1 Thess[alonikerna] 4:1).” (New Testament Commentary, Exposition of Galatians, Ephesians, Philippians, Colossians, and Philemon av William Hendriksen, 1996, sidan 57; kursiverat av oss)

• En bibelkommentator, som visserligen anser att ”Herren” här avser Jesus, säger: ”Det är inte tydligt huruvida kyrios (Herren) avser Gud, vilket vore i harmoni med hur den titeln används i LXX [Septuaginta]. I 1 Thess[alonikerna] 2:12 förekommer nästan samma uttryck, men där står det uttryckligen: att vandra värdigt Gud. Uttalandena i brevet till efesierna tyder också på att det ska tolkas så, för där talas det om att bli ’Guds efterliknare’ (Ef[esierna] 5:1), om att bli utvald ’till pris för hans (Guds) härlighet’ (Ef[esierna] 1:12; jfr Ef[esierna] 1:14).” (The Anchor Bible—Colossians, A New Translation With Introduction and Commentary av Markus Barth och Helmut Blanke, översatt till engelska av Astrid B. Beck, 1994, bd. 34B, sidan 177.)

REFERENSER: J^{7, 8, 32, 48, 65, 100, 106, 125, 139, 146, 167}

KOLOSSERNA 3:13 ”Jehova villigt har förlåtit er”

Kingdom Interlinear: ”Herren nådigt förlät er”

SKÄL: Den här versen handlar om Jehova Gud, som i de hebreiska skrifterna beskrivs som den som förlåter människors synder. (4 Moseboken 14:19, 20; 2 Samuelsboken 12:13; Psalm 130:4; Jeremia 31:34; Daniel 9:9) Det står även att Jehova ”förlåter villigt”. (Psalm 86:5; Jesaja 55:7; Nehemja 9:17) Det vanliga grekiska ordet i de kristna grekiska skrifterna för att ”förlåta” är afịēmi, och det används i till exempel Matteus 6:12, 14 och Romarna 4:7 (se studienot). Men här i Kolosserna 3:13 använder Paulus verbet charịzomai (ge villigt, eller nådigt). Det här verbet är besläktat med det grekiska substantivet chạris, som ofta återgetts med ”generös omtanke”, ”nåd” eller ”välvilja”. När verbet används i betydelsen ”förlåta” förmedlar det tanken på att man gör det villigt och generöst. Paulus använder samma verb i Kolosserna 2:13, där Gud är subjektet i satsen: ”I sin godhet förlät Gud oss alla våra synder.” Paulus använder även samma verb i Efesierna 4:32, där han säger: ”precis som Gud villigt har förlåtit er”. Det är värt att lägga märke till att även om många äldre grekiska handskrifter använder uttrycket ho Kỵrios (Herren) här i Kolosserna 3:13, så använder andra handskrifter de grekiska orden för ”Gud” eller ”Kristus”. Sådana variationer kan vara ytterligare ett tecken på att Guds namn ursprungligen förekom i den här versen.

STÖD:

• Lägg märke till följande kommentarer om vem ”Herren” i Kolosserna 3:13 avser:

• ”Med tanke på Kol[osserna] 1:13, 14 och 2:13 ... avses Gud snarare än Kristus, även om skillnaden är liten. När Gud förlåter så gör han det ’i Kristus’ (Ef[esierna] 4:32; jfr Matt[eus] 18:35).” (New Testament Commentary, Exposition of Galatians, Ephesians, Philippians, Colossians, and Philemon av William Hendriksen, 1996, sidan 157)

• ”I [Kolosserna] 2:13 är det Gud som förlåter. Det kan tyda på att ὁ κύριος [ho kỵrios, ”Herren”] för ovanlighetens skull avser Gud (vilket gör att tanken stämmer helt överens med den i Matt[eus] 6:12, 14, 15; 18:23–35 ...).” (The Epistles to the Colossians and to Philemon: A Commentary on the Greek Text av James D.G. Dunn, 1996, sidan 231)

REFERENSER: J^{23, 96, 145, 147, 310}

KOLOSSERNA 3:16 ”Sjung för Jehova”

Kingdom Interlinear: ”sjungande ... för Guden”

SKÄL: I de hebreiska skrifterna nämns sång och musik ihop med tillbedjan av Jehova flera gånger. (2 Moseboken 15:1, 21; 1 Krönikeboken 16:23; Psalm 96:1; 104:33; 149:1; Jeremia 20:13) De första kristna fortsatte att använda de inspirerade psalmerna för att lovprisa Gud. Det grekiska ordet för ”psalm” (psalmọs) som används här i Kolosserna 3:16 används också i Lukas 20:42; 24:44; Apostlagärningarna 1:20; 13:33, där det avser psalmer från de hebreiska skrifterna. Det grekiska uttryck som återgetts med ”sjung” i Kolosserna 3:16 används dessutom ofta i Septuaginta som översättning av hebreiska uttryck där Guds namn förekommer. (Se bibelställena som nämnts ovan.) En del grekiska handskrifter använder ordet Theọs (Gud) här i Kolosserna 3:16 medan andra använder ordet Kỵrios (Herren). I senare avskrifter av Septuaginta som vi har tillgång till i dag används Kỵrios ofta som ersättning för Guds namn i den hebreiska texten, men andra gånger används Theọs på samma sätt. (Se 2 Moseboken 15:1, LXX, som talar om sång och där både Theọs och Kỵrios används som ersättning för Guds namn.) Sådana variationer kan vara ytterligare ett tecken på att Guds namn ursprungligen förekom i den här versen. Ett antal översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska och andra språk använder Guds namn här i Kolosserna 3:16.

STÖD:

• ”När vi sjunger ska vi se det som att vi talar direkt till Gud, och orden ska därför sägas med det allvar och den vördnad som lämpar sig när man riktar sig direkt till den store Jehova.” (Notes, Explanatory and Practical, on the Epistles of Paul to the Ephesians, Philippians, and Colossians av Albert Barnes, 1850, sidan 119, 320 [i en kommentar till ett liknande uttryck i Efesierna 5:19])

• Se också citat som stöder tanken på att det är Gud som åsyftas i kommentaren till Efesierna 5:19.

REFERENSER: J^{7, 8, 14, 16, 17, 32, 33, 37, 41, 65, 94, 100, 101, 125, 139, 144–147, 163, 167}

STÖD:

• Ett lexikon säger så här angående det grekiska verb som återgetts med ”med djup respekt för”: ”ha djup respekt ... för Gud som den högste L[ukas] 23:40; Kol[osserna] 3:22; 1 P[etrus] 2:17; U[ppenbarelseboken] 19:5”. (The Concise Greek-English Lexicon of the New Testament av Frederick William Danker med Kathryn Krug, 2009, sidan 374)

• En bibelkännare säger följande om det grekiska verb som används i Kolosserna 3:22: ”Det står aldrig i NT [Nya testamentet] att Herren Kristus ska fruktas av dem som tror på honom, utan det står bara om Gud.” I en fotnot står det också: ”Därför är det bara här och i ... [Uppenbarelseboken 15:4] (men där åsyftas Gud) som vi hittar uttrycket ... [frukta Herren]; annars står det i NT [Nya testamentet] alltid ... [frukta Gud], t.ex. i ... [Lukas 18:2, 4; 23:40; Apostlagärningarna 10:2, 22, 35; 13:16, 26; 1 Petrus 2:17; Uppenbarelseboken 11:18; 14:7; 19:5].” I boken sägs det också att uttryck som ”frukta Herren” är vanliga i Septuaginta. Sådana uttryck förekommer där den hebreiska grundtexten använder tetragrammet. (Die Briefe an die Philipper, an die Kolosser und an Philemon av Ernst Lohmeyer, 1930, sidan 158)

• En handbok för bibelöversättare säger så här om samma uttryck: ”Det är den känsla av vördnad, aktning och fruktan som i GT [Gamla testamentet] särskilt kännetecknar den inställning som en gudfruktig medlem av den troende gruppen har till Gud.” Även om den här boken för fram tanken att ”Herren” troligtvis avser Herren Jesus, så står det: ”I en del handskrifter står det ’Gud’ ... men det är en tydlig anpassning till uttrycket i GT [Gamla testamentet], där ’Herren’ är Jahve, alltså Gud.” (A Handbook on Paul’s Letters to the Colossians and to Philemon av Robert G. Bratcher och Eugene A. Nida, 1977, sidan 95)

• En översättning av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska som gjordes av bibelkännarna Isaac Salkinson och Christian D. Ginsburg och publicerades 1886 använder tetragrammet i huvudtexten till den här versen.

• En översättning av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska av United Bible Societies som publicerades 1976 använder tetragrammet i huvudtexten till den här versen.

• Översättningen Aramaic Peshitta New Testament Translation, som gjordes av Janet M. Magiera och publicerades 2006, använder ”HERREN” i huvudtexten till den här versen. I introduktionen till den översättningen står det: ”HERREN är MARYA, vilket avser HERREN i Gamla testamentet, JAHVE.”

• Pablo Bessons El Nuevo Testamento (Nya testamentet på spanska), som publicerades 1919, använder ”Señor” (Herren) i huvudtexten till Kolosserna 3:22 med en fotnot där det står ”Jehová”.

REFERENSER: J^{18, 22, 28–32, 48, 65, 93, 95, 96, 100, 101, 115, 125, 145–147, 322–324}

KOLOSSERNA 3:23 ”som för Jehova och inte för människor”

 Kingdom Interlinear: ”som till Herren och inte till människor”

SKÄL: I de kristna grekiska skrifterna syftar ordet Kỵrios (Herre) ofta på Jehova Gud eller Jesus Kristus. Men det kan också syfta på människor som har myndighet över andra. (Kolosserna 3:22; 4:1) Ordet kỵrios används många gånger i det här sammanhanget. I Kolosserna 3:22 och 4:1 används pluralformen om människor och har återgetts med ”herrar”. Men här i Kolosserna 3:23 är det tydligt att kỵrios inte avser en människa. Sammanhanget gör det tydligt att ”Herren” här avser Jehova Gud. (Se  kommentaren till Kolosserna 3:22.) Något annat som visar att det är Jehova Gud som avses är frasen ”arbeta på det av hela er själ”. Att göra något av hela sin själ kopplas både i de hebreiska skrifterna och i de kristna grekiska skrifterna ihop med Jehova Gud. (5 Moseboken 6:5; Matteus 22:37; Markus 12:30; Lukas 10:27)

STÖD:

• Citat som visar vem ”Herren” syftar på i den här versen finns i kommentaren till Efesierna 6:7, där Paulus använder samma uttryck.

REFERENSER: J^{7, 8, 17, 18, 22, 23, 32, 65, 95, 96, 100, 101, 106, 115, 125, 145–147, 322–324}

KOLOSSERNA 3:24 ”Jehova som ska ge er”

Kingdom Interlinear: ”från Herre ni ska få tillbaka”

SKÄL: Skälen till att använda Guds namn i huvudtexten till den här versen är på det stora hela samma skäl som till att använda det i Kolosserna 3:23. (Se  kommentaren till Kolosserna 3:23.) Det är också värt att lägga märke till att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios (Herre), trots att den förväntas grammatiskt sett. Utan bestämd artikel får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Dessutom är det Gud, inte Jesus, som beskrivs vara den som ger smorda kristna deras arv. (Romarna 8:17; 1 Petrus 1:3, 4) I Kolosserna 1:12 omtalas Gud som ”Fadern, som har gjort er värdiga att få del i arvet som tillhör de heliga, som är i ljuset”. Så på grund av sammanhanget och avsaknaden av den grekiska bestämda artikeln används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

• En bibelkännare sa så här om vem ordet ”Herre” syftar på: ”Avsaknaden av artikeln i ... [uttrycket apọ Kyrịou, ’från Herre’] skapar frågetecken. När man stöter på ett artikellöst ’Herre’ finns det i allmänhet en koppling till LXX [Septuaginta]. För ’Herren’ (dvs. JEHOVA) har ingen artikel i G.T. [Gamla testamentet] på grekiska. Det finns ingen fras i de forntida skrifterna som motsvarar den som förekommer här, men det finns (om man får säga det) en doft av G.T. [Gamla testamentet] i den.” (A Letter to Asia, Being a Paraphrase and Brief Exposition of the Epistle of Paul the Apostle to the Believers at Colossæ av Frederick Brooke Westcott, 1914, sidan 165)

• Fler citat som visar vem ”Herren” syftar på i den här versen finns i kommentaren till Efesierna 6:8, där Paulus uttrycker en liknande tanke.

REFERENSER: J^{7, 8, 14, 16–18, 22–24, 32, 33, 65, 95, 96, 100, 101, 115, 145–147, 310, 322–324}